Suck.
Jaha, nu har ägglossningen förmodligen passerat och det helt obemärkt. Jag har testat med ägglossningstest varje dag sedan den 16:e och ingen glad gubbe har uppenbarat sig. :(
Jag tror att jag har förlitat mig lite för mycket på dessa tester, trodde aldrig att man kunde missa ägglossningen om man testar varje dag. Efter att ha surfat runt lite på nätet så har jag dock förstått att man visst kan missa den glada gubben, även om man testar varje dag vid samma tidpunkt.
Allting känns motigt och orättvist just nu. Igår var jag riktigt ledsen, idag försöker jag att inte vara det.
Vi gjorde i alla fall en insemination igår kväll, för säkerhets skull, och ska göra en till nu ikväll. Detta för att jag kommer vara bortrest i helgen så då funkar det inte.
Med största sannolikhet har vi dock, som sagt, missat ägglossningen så jag tänker inte hoppas särskilt mycket den här gången.
Jag önskar att jag kunde låta bli att tänka "ägglossning-befruktning-bebis-gravid-mens-bebis-ägglossning" hela tiden. Det är som att man glömmer bort att leva och det kan ju inte vara bra, varken för bebisgörandet eller någonting annat.
Är det någon som har tips på hur man ska göra för att tänka positivt/sluta stressa/tänka på annt så tar jag tacksamt emot dem.
Nä nu ska jag ta en dusch och försöka ta mig ut i det fina vädret. Här blir ju inga barn gjorda, så att säga. :P
/ S
Jag förstår dig så väl..känner likadant. Man blir för fokuserad på att vänta..först mensen..sen ägglossning..sen hoppas man på att mensen inte ska komma så att man ska kunna testa sig..
Jag har börjat att föra dagbok varje dag över mina "symtom", dvs kollar tempen och hur jag mår både kroppsligt och psykiskt. Tror att vi nämligen testat med inseminationen alldeles tokigt(för tidigt)..Jag har räknat (du vet man bör ha ÄL 2 veckor innan mens)men detta stämmer inte för mig så denna månaden ska vi testa på detta sättet. Börjar nog att testa på Söndag och varannan dag framåt.
När jag blev gravid med lilla T (hon blir 3 i januari)så testade vi varannan dag i 10 dagar..och då lyckades vi..Dessutom fick jag plus 7 dagar innan jag skulle få min mens så även den gången stämde inte uträkningarna alls)
Det ÄR jobbigt med heminsemination, dels eftersom man själv måste ha mer koll än om man inseminerar på klinik och sen med att man måste se till att både en själv och donatorn kan osv.. Det spelar ingen roll att folk säger att det händer när det händer, det är jobbigt iallafall..
Jag håller tummar o tår för er att ni lyckas snart!
//Petra
(Som kommenterade i bloggen precis i början)
