Tillbaka på noll
Jag hade egentligen inte trott att det skulle bli något denna gång men när mensen inte kom igår (som väntat) så hann jag ändå börjat hoppas. Imorse kom den dock.
Skulle luncha på stan med några vänner idag, varav en väntar sitt första barn. Samtalsämnena tenderar därför att kretsa kring just detta och idag blev det för mycket för mig. Jag som hade lovat mig själv att inte bli ledsen bröt ihop och fick eskorteras hem av en annan vän innan lunchen ens var beställd. Jag känner mig så dum som tycker det är jobbigt att träffa min kompis som är gravid, för jag är verkligen jätteglad för hennes skull. Men just idag orkade jag inte vara det.
Jag vet att vi bara har försökt tre gånger, att vi är unga och inte alls har bråttom och att en av gångerna dessutom inte räknas eftersom jag inte hade ägglossning den månaden. Ändå kände jag mig misslyckad och uppgiven idag.
J har tröstat mig och vi har pratat en lång stund så nu känns det lite bättre. Det är trots allt bara två veckor tills vi kan försöka igen. Nu har vi dessutom bestämt att inseminera både henne och mig nästa gång. Det borde ju öka chansen att det blir något. Det känns just nu som att det inte spelar någon roll vem av oss som bär barnet, bara vi får ett. Vi måste förstås kolla med donatorn om han tycker att det känns okej först, men jag tror att det skulle sänka pressen på mig en aning.
Nu ska vi nog ta ett glas vin och köpa hem något gott att äta till middag.
Tur att jag har världens finaste sambo som (förr eller senare) kommer att bli världens bästa mamma.
/ S
Vi känner verkligen med er! Det är så tungt när det man lagt allt hopp till rasar. Vi vet. Det är bara att gråta de tårar som måste komma och ta nya tag. Lycka till igen om två veckor!
Fan vad trist! Usch, det är fruktansvärt med denna berg-och-dalbana mellan hopp och förtvivlan.
Jag funderar lite på det här med att ni ska inseminera båda två och är bara nyfiken på hur ni tänker. Hur synkar era cykler? Tar ni då "risken" eller vad man ska säga att båda blir gravida eller ligger ni så pass i ofas att ni har koll på att den andres senaste insemination misslyckats när den andra insemineras? Förstår du hur jag menar?
Kram
Ja det är verkligen upp ner med känslorna hela tiden.
Vi har vart inställda på att bara inseminera S men nu efter 3 gånger utan resultat tänkte vi att varför inte öka våra chanser att få barn och inseminera båda två. Vi har ganska cynkade cykler nu men chansen att vi båda skulle bli gravida samtidigt är nog ganska liten men OM det nu skulle bli så så tror vi att det var meningen att det skulle bli så :)
Kram kram
Ja jag förstår att ni vill börja inseminera båda parallellt för man vill ju öka sina chanser så mycket som möjligt. Och det är klart att det känns osannolikt att båda skulle bli gravida.
Jag läste någonstans om ett par som inseminerade parallellt och båda fick tvillingar. Fyra ungar på samma gång alltså! Riktigt häftigt, men vi hade fått flytta ut på landet och leva på linssoppa för att klara den situationen. Men värre saker kan ju drabba en. :-)
Jag har heminseminerat med min bästa killkompis som också är homosexuell den här månaden. Väntar mens på söndag och än så länge är graviditetstesten negativa :-( Inseminerade på klinik i december och blev gravid på första försöket, men det slutade i ett tidigt missfall på julafton av alla jävla dagar. Nytt försök på klinik i februari om det inte tar sig närmsta dagarna.
Det tog sig! Testade pos tre dagar innan väntad mens :-) Håller tummarna för ert nästa försök!
Åh vad kul! Grattis Annelie! Just nu väntar vi på ÄL och hoppas självklart på ett positivt besked nästa månad. kram
Förresten, Annelie. Hur har ni gått tillväga, rent praktiskt, med heminseminationen? Kan vara intressant att veta, eftersom er metod uppenbarligen fungerar. :) kram
Ska försöka fatta mig kort :-) Jag testade med ägglossningsstickor och vid utslag kom min killkompis, som ska vara pappa, hem till mig. Vi inseminerade dels på dagen för utslaget samt dagen efter. Det gick till så att han gick in i badrummet och gjorde sitt, medan jag väntade i ett annat rum. När han var klar så gick han hem medan jag inseminerade. Det gjorde jag med en vanlig 5-ml plastspruta som jag filat ner den yttersta spetsen på, så inget kan fastna där och gå till spillo :-) Det finns de som säger att man har enklare för att bli gravid om man är våt vid inseminationstillfället (inte så lätt ordnat, man är ju inte på sitt sugnaste humör direkt), samt att spermierna får en gratis skjuts in om man får orgasm efteråt. Det finns inga bevis kring att det ska funka bättre, men jag tog alla chanser till gott resultat och det funkade ju faktiskt :-) Håller verkligen tummarna för er, fler regnbågsbebisar 2011 behövs!
Ja okej. Men "gör han sitt" i en mugg som du får då eller? :)
Japp, precis så. Väldigt ocharmigt :-)
