Upp och ner
God morgon.
Vår donator har, som sagt, varit bortrest denna vecka. Min ägglossning var förmodligen någon gång mellan söndag och tisdag, vet inte riktigt eftersom testerna aldrig gav något jättetydligt utslag. Igår och idag har de i alla fall inte gett något utslag alls, så jag tolkar det som att ägglossningen passerat.
J fick däremot fullt utslag på testet imorse, vilket innebär att vi kan inseminera henne imorgon när vår donator är hemma igen.
Jag skäms över det, men jag blev jätteledsen imorse när jag såg våra test bredvid varandra. Jag vet att huvudsaken är att vi får ett barn tillsammans och att vem som bär på det inte spelar någon roll. Men jag har varit så inställd på att vara den som bär barnet i nästan ett års tid så det är en svår omställning att helt plötsligt börja tänka på mig själv som "den andra mamman". J säger att hon inte vill att vi ska inseminera henne om det känns jobbigt för mig. Och det känns jobbigt, som om vi ger upp på mig, som om jag känner på mig att J kommer bli gravid på första försöket och som att jag är helt misslyckad. Samtidigt vill jag förståss inte att vi ska gå miste om någon enda chans att bli gravida. Suck.
Känner mig så ledsen och arg på mig själv.
/ S
åh jag förstår precis hur du känner! Och jag tycker inte alls att du ska känna dig dålig, eller skämmas. Det är inte en lätt resa som vi alla blivande mammor har gett oss in på, och visst är det viktig att tänka positivt.. men det är minst lika viktigt att ha förståelse för sig själv och för de känslor som kommer. Kort sagt,känner så med dig och förstår dig helt.Tummar och styrke kramar från oss!!
Tack snälla för era fina ord! Känns som vi är ett bra gäng som peppar varandra här på bloggarna nu. Verkligen kul! :) Vi har försökt lägga upp länkar till er blogg och de andras men inte lyckats få till det. Det är dock på g!
Jag har för övrigt lugnat ner mig sedan imorse. Nu känns det faktiskt mest roligt att prova på att vara den som inte blir inseminerad. Huvudsaken är ju att vi blir en familj, inte vem som är gravid. Ska bli spännande att göra ett nytt försök imorgon!
Hur är det med er? Vi har tyckt så synd om er i veckan. :( kram
Eller hur!:) Det är så skönt att inte vara "ensamma" i den här resan, för den är inte alldeles lätt. Jo, vi är okej,vi kämpar. Det är nya tag vid nästa ÄL, så det är ju faktiskt snart.
Skönt att du kan känna pepp!Det är ju som du säger, det är ju bebisen vi alla längtar efter :) vi håller tummar och tår för er nu!! :) Kram!
