Gaymammor

Vi gjorde, som sagt, vår första heminsemination för två veckor sedan. Jag hade gjort ägglossningstest varje morgon i ungefär en veckas tid innan det slutligen visade att det var dags för ägglossning. Killen kom då hem till oss och när han hade "gjort sitt" så inseminerade min flickvän mig här hemma i vårt sovrum. Allting gick väldigt snabbt, det kändes som att det var över på bara ett ögonblick.
Jag hade nog haft någon sorts idé om att det skulle kännas både konstigare och mer speciellt än vad det gjorde. Det kändes i alla fall väldigt bra att det var min flickvän som gjorde det och att det bara var jag och hon närvarande.

Sedan dess har jag inte kunnat tänka på annat. Jag har gått omkring och konstant inbillat mig att jag haft alla möjliga graviditetssymtom, trots att jag vet om att man oftast inte känner av något så pass tidigt. Det har funnits stunder då jag har varit helt övertygad om att jag varit gravid, andra stunder har jag inte känt något alls.
Idag kom i alla fall mensen som ett brev på posten så vi lyckades alltså inte på första försöket. Detta var jag väl egentligen ganska förberedd på men jag hade ändå lyckats börja hoppas så jag har känt mig låg hela dagen. De två veckor som återstår tills vi kan göra ett nytt försök känns oändligt långa.

Jag antar att det är därför den här bloggen kommer till just idag. Jag behöver en kanal där jag kan få utlopp för allt som jag tänker och känner kring det här. Min flickvän är mycket duktigare än vad jag är på att tänka på annat, att ta en dag i taget och att låta det få "hända när det händer". Jag avskyr att vänta och jag avskyr att inte veta.
Jag borde koncentrera mig på att tentaplugga, att umgås med familj och vänner och få tiden att gå genom att utnyttja den till fullo. Men det enda jag vill är att snabbspola fram till den tjugonde då vi kan försöka igen. Nästa gång ska vi försöka inseminera både samma dag som ägglossningstestet visar positivt och dagen efter. Det borde ju öka chanserna med det dubbla, så att säga.
Tänk så fantastiskt det vore att kunna berätta en sådan här nyhet för föräldrarna och syskonen på julafton!

Tredje gången gillt, brukar min sambo säga när jag nojar och är otålig. Jag håller tummarna för att det ska bli andra gången gillt för vår del.

/ S